Det här läget minns jag från när jag fick Elliott. Det där läget då energin man sparat från förlossningen tar slut och man inte kommit in i rutinerna tillräckligt för att kunna ladda ny energi.
Zombieläget.
Där befinner jag mig just nu. Minipys sover inte ordentligt på nätterna ännu så då får jag inte tillräckligt med sömn. Och dagtid så får jag tvinga mig själv att inte stiga upp ur soffan när han somnar utan istället försöka vila lite och inte ta itu med allt som behöver göras.
Mitt "jag ska bara"-beteende är lite omvänt. Från "jag ska bara vila först" till "jag ska bara fixa tvätten/disken/garderoben först".
Nåja. Saker jag insett att man snabbt glömmer när barnen blir äldre:
- dom sover verkligen typ hela tiden.
- utom när man vill att dom ska sova.
- nervositeten som uppstår när dom sover hela tiden.
- hur förvirrad man är när man ammar.
- hur kort stubin man får när man sover för lite.
- hur lyckligt lottad man inser att man är när man alla dagar får mysa med sitt/sina barn.
Saker jag inte visste om att bli tvåbarnsmorsa:
- trotsen som uppstår hos den äldre av syskonen.
- hur svårt det är att synka allting. Ska den ena äta så skiter den andra. Och tvärt om. När en behöver hjälp så ska den andra ammas. Speciellt läggdags är en pina, då vi haft bra, fasta rutiner med 2,5 åringen och nu kan jag inte sköta det själv mer.
Men då allt är bra och fungerande och alla är nöjda en stund så blir man överöst av en obeskrivlig mängd kärlek som är så villkorslös så det tar andan ur en. ♡
Och förresten!
Amningshjärna är inget att skoja om kan jag säga, jag är förvirrad och smått disträ normalt också, blir mycket värre när jag ammar. Skulle jag inte ha 2,5åringen som behövee ha fasta matrutiner så skulle jag ha svårt att komma ihåg att äta själv..
Jag behöver skriva upp ALLT annars är det glömt.
Hopplöst? Jodu.
Nu ska jag försöka få i mig lite lunch.
Puss
Zombieläget.
Där befinner jag mig just nu. Minipys sover inte ordentligt på nätterna ännu så då får jag inte tillräckligt med sömn. Och dagtid så får jag tvinga mig själv att inte stiga upp ur soffan när han somnar utan istället försöka vila lite och inte ta itu med allt som behöver göras.
Mitt "jag ska bara"-beteende är lite omvänt. Från "jag ska bara vila först" till "jag ska bara fixa tvätten/disken/garderoben först".
Nåja. Saker jag insett att man snabbt glömmer när barnen blir äldre:
- dom sover verkligen typ hela tiden.
- utom när man vill att dom ska sova.
- nervositeten som uppstår när dom sover hela tiden.
- hur förvirrad man är när man ammar.
- hur kort stubin man får när man sover för lite.
- hur lyckligt lottad man inser att man är när man alla dagar får mysa med sitt/sina barn.
Saker jag inte visste om att bli tvåbarnsmorsa:
- trotsen som uppstår hos den äldre av syskonen.
- hur svårt det är att synka allting. Ska den ena äta så skiter den andra. Och tvärt om. När en behöver hjälp så ska den andra ammas. Speciellt läggdags är en pina, då vi haft bra, fasta rutiner med 2,5 åringen och nu kan jag inte sköta det själv mer.
Men då allt är bra och fungerande och alla är nöjda en stund så blir man överöst av en obeskrivlig mängd kärlek som är så villkorslös så det tar andan ur en. ♡
Och förresten!
Amningshjärna är inget att skoja om kan jag säga, jag är förvirrad och smått disträ normalt också, blir mycket värre när jag ammar. Skulle jag inte ha 2,5åringen som behövee ha fasta matrutiner så skulle jag ha svårt att komma ihåg att äta själv..
Jag behöver skriva upp ALLT annars är det glömt.
Hopplöst? Jodu.
Nu ska jag försöka få i mig lite lunch.
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar