Anpassningsbar

Jahapp, grabben ska rita.
Så då får man helt enkelt sätta sig ner och rita.
Eller han kan rita, mamma kan ju sitta och pilla på datorn samtidigt.
Det funkar också.
Märks bra vem som bestämmer i det här huset emellanåt.
Hehe, eller är det bara så att jag försöker undvika konflikt?
Kanske lite.

Morgonen gick bättre än väntat, 2 timmar, 3 blodprov och en äcklig glucossirap senare satt jag mig på Svarta Katten och åt lunch i lugn och ro.
Första sticket gick bra, andra gick sådär eftersom det stacks i samma arm och sista gick rätt bra, men då var jag utsvulten och trött så då kändes det lite mer fast det var i andra armen.
Men sen skicka hon iväg mig till cafeét efter en smörgås som jag fick äta under övervakning, haha kändes lite knasigt men hon va bara vara säker på att jag inte tuppade av. Vilket jag va på god väg att göra två gånger när jag skulle stiga upp.
Nåja, sen va jag ner och gick en sväng på stan och sen åkte jag hem och vilade för huvudvärken kom ett brev på posten.

Vaknade lagom så jag han slänga igång en maskin tvätt och sen var det dags att hämta grabben från Dagis.

Sen dess ha vi hunnit va ute en stund, lagat pasta med ost- och skinksås, hängt, vikt och tvättat kläder.
Nu sitter han och säger "TITTA MAMMA!" 100 gånger så fort jag försöker titta på datorskärmen.
Kålltroll ♥

Eftersom jag haft en hel del dötid idag så ha jag suttit och fortsatt strukturera upp vardagen lite.
Planerat in veckohandling, matlistor och andra saker som behövs för att det ska gå så smidigt som möjligt när man har småbarn.
Känns ovanligt strukturerat för att vara jag, som alltid varit en sån som levt från dag till dag.
Tagit dagen som den kommit, besluten när dom behövt tas och inte ansträngt hjärnan med att planera så mycket i förväg.

Men ända sen jag fick Elliott ha jag längtat efter att få struktur på allting.
Planera saker i förväg och känna att man inte behöver stressa upp sig för allting varje dag.

NU först börjar jag få ordning på det.
Typ.
Kanske.

Sen får man ju räkna med att det inte alltid går som man tänkt sig, speciellt när man har barn, det kan alltid hända något som gör att man får ändra sina planer.

Oj, jag känner att jag svamlar lite, tror inte jag riktigt ha återhämtat mig från fastan (jag ska i alla fall inte börja med någon 5-7 diet, det är uppenbart) så jag ska ta och avrunda det här inlägget och gå och busa lite med sonen en stund.

Puss!