"What hurts the most,
is being so close
And having so much to say
And watchin you walk away"
Ibland finns det saker som man bara skulle vilja säga.
Men det kommer aldrig längre än till tungspetsen. Där fastnar det. Och där stannar det. Osagt. Det sticker till lite nu och då och vill fram men det kommer aldrig längre än så. Man säger det kanske tyst för sig själv men när den personen man vill säga det åt verkligen står där så då sitter det fast någonstans långt bak i ens medvetande och man kommer sig inte för att få fram vad man egentligen vill.
Jag brukar sällan ha problem med att säga vad jag vill få fram. Men ibland får jag bara inte fram det. Jag vill så gärna men det är som om någon satt en munkavel på mig. Jag kan inte få fram ett ljud. Och för att inte framstå som en total idiot så står jag där och låtsas som ingenting iställe för att försöka tvinga fram det.
Jag saknar den tiden vi hade förut. Det känns som om du på något sätt glidit ifrån mig. Det är inte samma sak mera.. Det tror jag du oxå vet men jag vet inte om du vill inse det. Det gör ont i mitt hjärta när jag tänker tillbaka på hur roligt vi hade. Nu vet jag inte mer. Det känns krystat på något vis. Och när jag inte får någon respons så känns det som om jag helt enkelt inte orkar kämpa mer. Fast jag kanske borde kämpa mer bara därför.
Men varför kämpa när man inte kan vinna?
Idag har jag hemlängtan. Jag saknar mamma och pappa. Och lillebror. Och vovvarna. Jag saknar min familj så det gör ont i mig. Jag skulle bara vilja prata med mamma lite. Sitta och skratta åt något med pappa. Busa med Demon och Bandit Spela tv-spel med Jens. Trots att jag ibland kan vara otroligt irriterad och gnällig på min familj så älskar jag dom. Hela bunten.
Idag är ingen bra dag. jag vill bara krypa ner under täcket och gömma mig.
Jag vill inte alls vara med mera. Jag vill bara försvinna..
"running down corridors
through automatic doors
got to get to you
got to see this through
first night of your life
curled up on your own
looking at you now
you would never know"
2 kommentarer:
är det mig du menar? :S
okej. Jo jag vet. Det var den meningen som fick mig att fundera på det, när det stod att "hon vägrade inse det". För det har jag gjort.. För länge sen.
Skicka en kommentar