Ailimea . Nostalgi del 2 "den dåliga delen"

Mihip.
Jag har suttit och kollat genom en massa gamla bilder.
Och jag menar verkligen gamla.
Från när jag börja Yrkes.
Det är fina minnen blandade med dåliga minnen.
Men dom fina överväger.
Trots att dom dåliga tar över ibland.
Som nu till exempel.

Jag minns när vi började yrkes. Jag minns hur glad jag var för att vi skulle gå samma skola.
Men ett sådant helvete det blev. Jag minns känslan av att bli dissad och lämnad varje gång någon såg. Jag minns hur ledsen jag var. Hur kunde jag låta dig dra ner mig i skiten ? Hur kunde jag låta dig behandla mig som du gjorde.
Jo, för att jag var kär i dig. För att jag älskade dig av hela mitt väsen just då.
Men du sårade mig gång på gång. Och alla trodde att det var sista gången. Men det var det aldrig. För jag tog tillbaka dig och du sårade mig igen. Och igen. Och igen.
Men jag vet bättre nu. Du gick din väg och nu har dörren slagit igen bakom dig. Du kan inte åtevända mer. Jag har låst och kastat nyckeln nu.
Jag har upplevt det. Jag har tänkt tillbaka på det. Jag har återupplevt det. Nu tänker jag lämna det bakom mig. Jag lämnar Dig bakom mig. Du är en del av mitt bagage som jag inte tänker öppna mer. Du är borta nu.

Sådär. Nu har jag gjort mig av med honom.
I övrigt så har jag goda minnen från Yrkes. Jag fick nya vänner. Många nya vänner.
Och dom som betyder mest finns hos mig fortfarande. Dom som stötta mig genom alla mina svårigheter. Dom är de personer jag vågar mitt liv i händerna på. Jag har fullt förtroende för dom.

Du, du som ställde upp när jag mådde dåligt. Jag önskar jag hade träffat dig när jag mått bra iställe. Så kanske det inte skulle blivit så ledsamt som det blev. Men vi var bara tröstare åt varandra. Vi trodde vi kunde få det att hålla men det gick inte. Det var omöjligt. Men du gav mig minnen för livet. Vi hade det bra ibland, det förnekar jag inte. Och jag brydde mig om dig. Jag bryr mig fortfarande om dig. Du spelade en stor roll i mitt liv. Och jag är tacksam för det.
Jag har upplevt det. Jag har tänkt tillbaka på det. Jag har återupplevt det. Nu kan jag gå vidare. Med dom goda minnena i bakhuvudet och dom ledsna minnena i bagaget. Tack för tiden du gav mig.

Mina flickor och jag, vi hittade tillbaka till varandra av en slump tror jag. Eller det kanske var ödet. Men det svetsade samman oss. Och jag vill aldrig skiljas från er. Ni kommer alltid ha er speciella plats i mitt hjärta och ingen kan peta undan er därifrån.
Jag minns när vi var hos Anna. Det var så härligt. Vi hade så kul ! Jag kommer alltid minnas det med ett leende! Ni är underbara flickor. Jag älskar er.

Jag har vissa saker färskt i minne. Det gör ont att tänka på dom just nu. Men jag måste. För att kunna gå vidare. Jag minns första gången vi träffades. Och jag minns hur du var, hur du såg ut och din doft. Doftminnet är starkast. Känner jag någon som doftar likadant blir jag gråtfärdig. Men det är bara att svälja tårarna och gå vidare. Jag minns alla bra saker som hände men jag minns också alla dåliga saker. Alla jobbiga stunder. Alla tårar. Alla sårade känslor. Jag sårade dig mer än jag sårat någon annan. Jag älskade dig men det räckte inte till. Jag klarade det inte. Det var mitt fel att det gick som det gjorde. Och jag är verkligen ledsen. Men jag måste följa min magkänsla. Jag ville inte göra så som alla andra ville. Jag behöver lyssna till mig själv och höra vad det är jag vill. Och jag gjorde det. Jag följde min instinkt och det resulterade i att jag sårade dig. Men jag vet att du är stark. Starkare än du tror själv. Jag vet att du kan ta dig ur det. Och det kommer du göra också. Bara du låter det ta sin tid. Du kommer klara dig.
Jag har upplevt det. Jag har tänkt tillbaka på det. Jag har återupplevt det. Nu kan jag gå vidare. Dom fina minnena du gav kommer jag att ta fram och se på med ett leende när tiden är rätt. Dom sorgsna kommer jag packa ner och lägga undan. Men du kommer alltid ha spelat en viktig roll i mitt liv. Och jag är tacksam för att du gjorde det.

Nu har jag gått igenom alla mina tyngsta minnen. Jag har återupplevt dom. Och nu tänker jag lämna dom bakom mig. Jag måste se framåt. Det är dit jag är på väg.

Jag håller på att lär känna mig själv..

Och nu har jag kommit ett steg på vägen.

<3

Baby I don't want to waste another day
Keeping it inside is killing me
'Cause all I ever want, it comes right down to you, to you
I wish that I could find the words to say
Baby I would tell you every time you leave
I'm inconsolable